Populära taggar

Världens största kryssningsfartyg

Många svenskar har någon gång åkt med ett kryssningsfartyg. Ofta bär resan av till vårt östra grannland, eller till länderna söder om oss i Europa. De här fartygen kanske vi upplever som stora, men faktum är att jämfört med många andra är de i det minsta laget. Det finns fartyg som har hela vattenparker ombord, och som kan ta husera dryga 6000 passagerare och besättningsmedlemmar på en gång. Alla som tycker om båtar borde någon gång under sin livstid unna sig några dagar ombord på en av de riktigt stora jättarna. Upplevelsen man bjuds på är i världsklass, och det finns inga gränser för vad som kan hända. Kanske vill man bli serverad en drink av en robot? Eller varför inte besöka en stor 3D-biograf? Självklart erbjuder också de riktigt stora fartygen en underhållning i världsklass, lyxiga restauranger, spa-avdelningar och en god natts sömn. Att resa med ett kryssningsfartyg är som att åka på en all-inclusive charterresa utan att behöva genomleva de jobbiga och långa flygningarna.

De största fartygen

Att mäta vilket fartyg som är störst är lite klurigt. Dels kan de vara olika långa och breda, men de tar också olika stor mängd passagerare. De olika rederierna konkurrerar sinsemellan om vem som kan erbjuda flest kryssningspassagerare plats på ett lyxigt och påkostat fartyg. Rederiet Royal Carribean har tre av de största fartygen som går att hitta. Av dem är det Harmony of the Seas som tar priset för största fartyg. Det här är också ett nytt sådant, och började trafikera 2017. Harmony of the Seas är byggt i Frankrike, medan de två andra fartygen är byggda i Finland. Harmony of the Seas kommer vara det fartyg som kan ta flest passagerare några år framöver. Därefter kommer ett nytt fartyg som gör att MSC Worldklass är störst efter 2022. Det är ett rederi vid namn MSC Cruises som beställt det, och det kommer kunna ta emot hela 6850 gäster. Fartyget är däremot inte det största i vikt eller mått, men det är betydligt mycket större än Titanic som tog drygt 2300 passagerare

Vad krävs av de stora fartygen?

Även de stora kryssningsfartygen måste leva upp till kraven enligt SOLAS, Safety of Life at Sea. SOLAS har alltid uppdaterats efter att någon katastrof inträffat, bland annat efter Estonia kom det krav på hur visiren på bildäck skall vara konstruerade. När man åker med ett stort kryssningsfartyg kan man därför vara säker på att fartyget är utrustat med nödvändig livräddningsutrustning. De har alla fler livbåts- och flottplatser än vad det största antalet personer ombord är. De flesta av de riktigt stora fartygen kryssar ofta i Karibien eller i Medelhavet. Dels är det resmål som attraherar många passagerare, men det krävs också ett visst vattendjup och farleder som klarar av de stora fartygen. Är man intresserad av att komma iväg på en kryssning i Karibien kan man läsa mer här. Många av fartygen stannar till i olika hamnar vilket gör det möjligt att också kliva av för att få se lite mer av miljön i land.

Draken Harald Hårfagre

Vikingarna var skickliga berättare, handlare, hantverkare och navigatörer, men deras största triumf var skeppen de byggde. Så står det på den officiella sajten till drakbåten Harald Hårfagre, det största och seglande vikingaskeppet som har byggts i modern historia. I april 2016 lämnade Harald Hårfagre hemmahamnen i norska Haugesund för att korsa Atlanten med samma västliga rutt som de upptäcktsresande vikingarna gjorde. Harald Hårfagre är, precis som skeppen på vikingatiden, ett skepp som är byggt både för långa seglingar över världshaven och för att lätt kunna navigeras i strid med hjälp av åror. Dagens besättning är, till skillnad från vikingarna, garanterade att inte vara en del i en krigsräd.

Skepp värdigt en kung

Draken Harald Hårfagre är världens största vikingaskepp som byggts i modern tid och det första, sedan vikingatiden, som har korsat Atlanten. Projektets kurator, gas- och oljemagnaten Sigurd Aase, ville att det imponerande skeppet skulle följa i samma spår som en av vikingarnas största och mest utmanande resor, upptäckten av den nya världen. Projektet förenar arkeologi och båtbyggartraditioner med genuina intressen för segling och vikingar. Harald Hårfagre, döpt efter kungen som enade Norge till ett kungarike, började byggas 2010. Det 35 meter långa och 80 ton tunga skeppet med en segelyta på 10-60 kvadratmeter är ett magnifikt skepp som verkligen är värdigt en kung. Skeppet sjösattes och gjorde sin jungfruresa sommaren 2012.

Expedition Amerika 2016

Från sjösättningen och två år framåt lärde de inblandade sig att segla och manövrera Harald Hårfagre. Ingen hade seglat den här typen av skepp sedan vikingatiden och det krävdes mycket träning och trimning av seglet innan allt fungerade så smidigt som det skulle. Troligen gjorde vikingarna själva liknande turer med de första långskeppen som de byggde. Under sommaren 2014 gjorde Harald Hårfagre sin första långseglats, från Haugesund till Liverpool och tillbaka. Det var också en förberedelseseglats inför den stora expeditionen över Atlanten. I april 2016 startade expeditionen i vikingarnas spår och tre månader senare nådde skeppet New Foundland. Harald Hårfagre vinterankrar nu i en hemlig hamn i USA för att så småningom börja sin färd tillbaka till hemmahamnen i Haugesund.

Titanic

Det finns vissa båtar som har blivit mer kända än andra. Titanic är ett exempel på en sådan, kanske är det till och med den mest kända båten som hittills har existerat. Titanic var berömd redan innan hon var färdigbyggd. I början på 1900-talet var det nämligen ovanligt att ge sig på ett sådant stort projekt som det var att bygga ett såpass stort fartyg. På flera sätt var Titanic ett skrytbygge, man ville visa upp sin stora förmögenhet och sin idérikedom genom att bygga en oceanångare som världen aldrig tidigare hade skådat.

Myten om Titanic

Titanics resa blev kort och dramatisk. Den 10 april 1912 la hon loss från hamnen i Southampton, England för att bege sig hela vägen till New York i USA. Redan efter fyra dygn mötte hon sitt öde då fartyget kolliderade med ett stort isberg mitt i natten. Detta räknas som en av de största marina katastroferna och än idag är dödssiffran något oklar, men det rörde sig om tusentals döda. Idag finns en stor mytbild kring Titanic eftersom vissa detaljer fortfarande är dolda. Nyligen berättades det att kinesiska finansiärer gör att bygget av enexakt kopia av Titanic blir möjligt. Kanske kan det lösa några gåtor.

Filmen om händelsen

Om man nämner Titanic är det nog många som tänker på filmen med samma namn. Den kom ut 1997 och blev en succé. I filmen får publiken följa Jack och Rose som blir förälskade i varandra, spelade av Leonardo DiCaprio och Kate Winslet. Deras kärlek är omöjlig eftersom de kommer från olika klasser, vilket innebar att de inte hade en chans med tanke på den tidens ideal. Trots alla motgångar kämpar Jack och Rose för sin kärlek, under tiden som hennes fästman jagar dem. I filmen får vi även vara med under katastrofen där Titanic krockar med isberget och en kamp för livet påbörjas.

HMS Endeavor


HMS Endeavor var skeppet som James Cook seglade och var det första skeppet som nådde Australiens östkust. I april år 1770 landsteg James Cook och hans expedition i Botany Bay. Fartyget byggdes i Storbritannien år 1764 och sjösattes samma år som ett kyllastfartyg vid namn Earl of Pembroke men inköptes sedan av amiralitetet till en vetenskaplig expedition för att söka efter Terra Australis Incognita. Fartyget lämnade Plymouth 1768 och resan tog alltså 2 år.

Efter landstigningen i Botany Bay fortsatte fartyget sin resa norrut längsmed Australiens östkust innan hon gick på grund vid Stora Barriärrevet. Endeavor strandsattes då för att kunna repareras till segelbart skick och denna reparation tog sju veckor. I juli 1771 så nådde fartyget Dover och expeditionen var åter igen hemma efter en tre år lång resa. Hon användes sedan under tre år som transportfartyg till Falklandsöarna och under det amerikanska frihetskriget användes hon som trupptransportfartyg. 1779 borrandes hon i sank utanför Rhode Island.

1998 började man i Fremantle, i västra Australien att bygga en replika av HSM Endeavor. Ekonomiska problem gjorde så att replikan inte var färdigställd förrän april 1994. Replikan hade sin jungfrutur i oktober samma år när hon seglade från Fremantle till Sydney hamn och följde sedan James Cook’s väg från Botany Bay till Cooktown. Mellan åren 1996 och 2002 seglade hon runtom i världen och besökte olika hamnar. Den 17 april 2005 anlände hon i Sydney hamn efter sin sista resa. Vid detta tillfället hade replikan rest 170 000 sjömil och två varv runt jorden.

2005 tog Australian Maritime Museum (Australiens sjöfartsmuseum) över ägandet av repliken som nu tjänstgör permanent som museifartyg. Vill du se replikan och även kliva ombord på henne för en guidad tur så får du packa dina resväskor och bege dig ner till Australien! En resa som inte är allt för billig och troligtvis inte görs enbart för att besöka HMS Endeavor, om du inte vunnit på megalotto.com så klart!

Christofer Columbus skepp

Det finns få skepp som har blivit mer berömda än den lilla flotta som den italienske upptäcktsresanden Christofer Columbus seglade med till den ”nya världen” år 1492. De flesta amerikanska skolbarnen får lära sig namnen på de tre skeppen Niña, Pinta och Santa María, och om deras resa över Atlanten i jakt på en västlig farled till Indien. Det har skrivits många artiklar om Columbus skepp där man gått på djupet med saker som konstruktion, besättning och vad som låg i lasten. Ändå finns det många frågor som förblir obesvarade.

Den första expeditionen

Tidigt på morgonen den tredje augusti 1492 gav Columbus sig av på sin första, sedermera legendariska seglats. På uppdrag av Isabella av Kastilien hade han förvärvat tre skepp: det stora fraktskeppet Santa María, och de två mindre och snabbare karavellerna Niña och Pinta. Syftet med expeditionen var att hitta en sjöväg till Indien som skulle vara säkrare än landvägen, som sedan några årtionden tillbaka till stor del låg under det Osmanska rikets kontroll. Liksom många andra menade Columbus att det skulle vara möjligt att segla rakt västerut för att nå Indien från det andra hållet. Det var ett rimligt antagande sånär som på en sak, nämligen att han gravt hade underskattat jordens egentliga omkrets. Färden blev därför längre än någon hade trott. Först efter fem veckor till sjöss siktades land. Idag är det svårt att tänka sig att vara avskuren från resten av världen så länge. köp en praktisk powerbank, tillråds vi av reklamen, så räcker mobilens laddning längre.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Under tre månader reste Columbus runt med sina skepp i den karibiska övärlden. Han var dock övertygad om att han egentligen befann sig i Asien, utanför Kinas kust. Kanske hade han insett sitt misstag om Santa María inte hade gått på grund utanför Hispaniola på juldagen 1492. Det är mycket möjligt att expeditionen då hade fortsatt till den amerikanska kontinenten. Som det var hade han dock ingen anledning att tro att det fanns en större landmassa där som inte var Asien. Visserligen hade de nordeuropeiska vikingarna nått Nordamerika flera hundra år tidigare, men det var få som kände till detta på den tiden. Först i modern tid har Leif Eriksson börjat uppmärksammas för att ha nått Amerika långt före Columbus. Bland annat nåddes vi nyss av nyheten att världens största vikingaskepp har avseglat från Norges kust med siktet inställt på New York. Kanske kommer den sortens projekt förändra vår syn på Columbus berömda seglats.

Regalskeppet Vasa

De flesta känner till skeppet Vasa som i förskräckelse sjunk på sin första tur strax utanför Beckholmen i Stockholm år 1628 den 10 augusti. Trots uppståndelsen kring skeppsbrottet på havets botten så glömdes Vasa bort och blev liggandes ända tills i mitten av år 1800 när man fick reda på exakt vart skeppet befann sig. Det var dock inte fören år 1956 som det började göras seriösa försök att rädda skeppet men Vasa fick inte se dagsljus fören år 1961, efter flera år av utgrävningar och analyser. Skeppet fick ta plats på Vasamuseet på Djurgården, Stockholm och har varit där sedan år 1990.

Vasa hålls i bra skick

1200px-The_Vasa_from_the_BowTrots att skeppet har legat under ytan i nästan trehundra år och hundra år över land så håller skeppet bra skick i dagens läge. Personalen på museet arbetar ständigt med att bevara Vasa i bra skick samt byta ut de delar som behövs. Det hålls även ett stabiliserat klimat i museet för att minska på slitningen av skeppet, ifall Vasa skulle fått legat kvar på havsbotten så hade skeppet varit mer välbevarat då nedbrytningen av träet började så fort Vasa kom i kontakt med luften men samtidigt hade inte Sverige fått den kunskap om skeppet och tiden ifall Vasa fått legat kvar på havsbotten. regalskeppet vasa rustas upp ständigt och det jobbar på att hitta bättre åtgärder till att försena nedbrytningen och stabilisera skeppet. Vasa är en viktig del av svensk historia och bär på mycket värdefulla fynd som lär vad skeppets egentliga uppgift var. Inte bara var det ett krigsskepp utan det skulle även vara ett slags skyltfönster för Sverige och spegla storhet och makt. Därför var Vasa prydd av över 700 dekorationer och utsmyckningar för att avskräcka andra land och visa Sveriges ambition.

Historiskt och mäktigt

Historia är något som alltid bör bevakas för att kunna titta tillbaka och lära sig av misstagen eller ta lärdom från vad de visste för i tiden. Vasas historia är speciell med tanke på att skeppet sjunk redan under sin första färd ut mot världen, inte kom skeppet långt heller utan sjunk strax utanför Stockholm. Väl nere på botten låg Vasa i över trehundra år innan man fick nys om vart hon fanns och efter flera år av forskning och utgrävningar, kunde Vasa äntligen se dagsljus och föras till Vasamuseet på Djurgården, Stockholm. Där har hon fortfarande sin plats och personalen jobbar frenetiskt på att behålla henne i samma skick som hon är och det görs ständigt justeringar och förbättringar för att förhindra nedbrytningen. Skeppet är inte bara historiskt utan även en mäktig syn med alla 700 detaljer som finns på skeppet i form av landsvapnet och ett stort tre meter högt lejon i fören bland annat.

Santa Maria

Santa Maria (vars fulla namn på spanska var La Santa María de la Inmaculada Concepción) var det största av de tre skepp som förde Christofer Columbus och hans mannar till Amerika. De två övriga skeppen, La Niña och La Pinta, var dock de enda som återvände till Spanien efter resan, eftersom Santa Maria gick på grund utanför Haiti, på väg tillbaka från den nya kontinenten. På skeppet fanns förutom Christofer Columbus också Juan de la Cosa, som var skeppets ägare.

Santa Maria byggdes i Pontevedra i Galicien, i nordvästra Spanien. Man vet inte exakt hur Santa Maria såg ut eller hur stor hon var, men historiska källor antyder att hon var en tremastad karack som var knappt 18 meter lång och vägde runt 100 ton. Inget av de skepp som åkte med på expeditionen var egentligen utformat för utforskning och expeditioner, utan var handelsskepp, men trots det, och trots att Santa Maria var det långsammaste av de tre skeppen, klarade hon resan över Atlanten väl. Det var istället den mänskliga faktorn som skulle medföra Santa Marias undergång. På hemresan, efter att inte ha sovit på två dagar, bestämde sig nämligen Columbus för att lägga sig och sova. Eftersom det var en lugn kväll bestämde sig mannen vid rodret också för att sova, vilken lämnade skeppets kurs till en hyttuppassare. Att styra skeppet var av förklarliga skäl en uppgift som var övermäktig pojken, och havets strömmar förde skeppet mot en sandbank, där skeppet sjönk efterföljande dag.1280px-Fort_San_Cristóbal_(Puerto_Rico)_-_IMG_0207

Eftersom Columbus insåg att skeppet inte gick att rädda, beordrade han sina män att ta bort så mycket virke från skeppet som gick. Detta virke använde han sedan för att bygga ett fort som Columbus döpte till La Navidad (Jul), eftersom Santa Maria sjönk på juldagen.

Förlusten av Santa Maria var inte bara symbolisk, då det var expeditionens flaggskepp, utan också ekonomisk. Ekonomiska förluster av den storleken är något som ingen entreprenör vill uppleva, varken på 1400-talet eller idag. Skillnaden idag är att förlusterna ofta sker genom stora fakturor som kunder inte betalar. För att undvika sådana förluster kan man som egenföretagare ta hjälp av inkasso, till exempel via ett inkassobolag som Intrum. På det sättet kan man slippa förluster liknande de när Santa Maria gick på grund.

Regalskeppet Kronan

Det mest kända av våra svenska historiska regalskepp är utan tvekan regalskeppet Vasa, eftersom detta har tillägnats ett eget museum. Under samma århundrade som Vasa, men några årtionden efter fiaskot med skeppet som sjönk på sin jungfrufärd, byggdes dock i Sverige ett annat regalskepp, som var i samma storleksklass som Vasa, och var ett av världens största fartyg på sin tid. Det var regalskeppet Kronan, ett örlogsfartyg som hörde till den svenska flottan under en tid då Sverige hade brett ut sig som mest i Östersjöområdet, under kulmen av Sveriges stormaktstid. Som sådant var Kronan tungt beväpnat, faktiskt flottans största och tyngst beväpnade skepp, med 105 kanoner och en besättning på 500 sjömän och 300 soldater.Stora_Kronan.jpeg

Kronan har, liksom Vasa, en tragisk historia. Regalskeppet Kronan sjösattes den 31 juli 1668, och togs i tjänst för första gången år 1672. Det tjänstgjorde sedan i den svenska flottan i ungefär fyra år, under skånska kriget, innan det förliste under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Under en tvär gir under striden kantrade skeppet, och när skeppet kantrade antändes krutförrådet i skeppets för. Detta fick som följd att större delen av fören på styrbordssidan sprängdes bort, och skeppet sjönk. Vid Kronans förlisning dog de runt 800 människorna i besättningen ombord, och med skeppet ner i djupet följde också skeppets drygt 100 kanoner, stora krigskassor, värdefull utrustning och besättningens alla privata ägodelar. Förutom att Sverige förlorade en viktig symbol för kungamakten, förlorade hon också sitt största krigsfartyg, runt 10 procent av den svenska flottans manskap och flottans överbefälhavare, generalamiral Lorentz Creutz. Det var med andra ord ett mycket hårt slag under pågående krig.

År 1980 återfanns Kronans vrak av en grupp ledda av Anders Franzén, vrakforskaren som även återfann Vasa på 1950-talet. Man har sedan dess gjort dykningar varje år ner till vraket för att föra upp föremål och kartlägga vrakplatsen. Man har hittills bärgat mer än 30 000 föremål, varav vissa har ställts ut, till exempel på Kalmar läns museum.

Om du själv drömmer om en stor båt (även om ”stor” i detta sammanhang inte är något att tala om jämfört med Kronan), kan du förverkliga dina drömmar genom att ansöka om att låna pengar på advisa.se/båtlån

 

Götheborg

Götheborg ska inte förväxlas med Göteborg, även om skeppet onekligen har stor anknytning till staden. Götheborg är en replik av ett äldre skepp med samma namn, som förliste år 1745 i Göteborgs hamninlopp. Skeppet var en ostindiefarare, som trots att det byggdes i Stockholm fick sitt namn efter Sveriges andra största stad. Det berodde på att skeppets ägare, Svenska Ostindiska Companiet, hade sitt säte i Göteborg. Det var också från Göteborg som alla resor utgick. Skeppet Götheborg hann med tre resor till Kina innan det olyckligt gick på grund strax innan hemkomsten på den tredje resan. Skeppet hade då varit borta i 30 månader, men skulle aldrig ta sig de 900 meter som saknades in till hamnen. Grundet var välkänt bland lotsarna, och det är än idag ett mysterium hur olyckan skedde.800px-Götheborg

År 1984 återupptäckte man förlisningsplatsen, efter en mycket påkostad marinarkeologisk undersökning. Efter detta bildades Ostindiefararen Götheborgs Vänförening, som hade som syfte att tillvarata det intresse från allmänheten (både i Sverige och internationellt) som uppstått i samband med utgrävningen. Föreningen har under åren fram till konstruktionen av repliken lämnat ett stort ekonomiskt stöd åt skeppet.

Själva konstruktionen av det nya skeppet påbörjades i juni 1995, och det låg klart för avfärd nio år senare. Invigningen av skeppet skedde under pompa och ståt och i närvaro av flera medlemmar av den kungliga familjen. Sedan det sjösattes för första gången har repliken av den gamla ostindiefararen besökt 56 olika städer världen runt, och orsakar särskilt stort uppstånd varje gång den besöker Kina.

Efter en resa som besättningsmedlem på Götheborg har man fått en ganska rejäl försmak av hur det var att leva som sjöman på 1700-talet. En aspekt som gemene man kanske inte tänker på var att möjligheterna till hygien ombord var ytterst begränsade. Det första många gjorde när de kom hem från en tur till Kina och tillbaka var därför sannolikt att ta ett bad, både den moderna besättningen och den historiska. Att bada efter att man har rest är skönt även om man har färdats en betydligt kortare sträcka under bekvämare former, och om man vill lyxa till det ordentligt kan man se till att ha ett bubbelbadkar att komma hem till. Du hittar en mängd varianter av bubbelbadkar på Buildor.se.

Skärgårdskryssare

Skärgårdskryssare 1

Skärgårdskryssare är oerhört vackra segelbåtar. Från allra första början seglades skärgårdskryssarna endast i Östersjön. Dessa många gånger snabba segelbåtar med särdeles vackra profiler, är även uppskattade internationellt sett varför en hel del av dessa klassiska båtar har flyttat utomlands.

 

Skärgårdskryssarregeln
Skärgårdskryssarregeln skapades 1908. Man önskade få fram nya bra båtar till moderata priser. De skulle inte vara allt för extrema med dyr prislapp. Det var så tankarna gick i alla fall. Vad som skedde var att båtarna kom att bli alltför smala och långa med den första versionen av regeln. Regeln har reviderats ett flertal gånger, bland andra åren 1916, 1920 och 1925. Inom ramen för regeln finns nio klasser: 15, 22, 30, 40, 55, 75, 95, 120 och 150 m². Talen avser ytan på seglen alltså talet anger den maximala uppmätta segelarean. En bärande tanke är att segelarean skall vara begränsad om än skrovstorleken är fri – med vissa restriktioner.

I reglerna förekommer fyra mått; deplacement, köllängd, medelbredd och fribordshöjd.

Dessa påverkar segelbåtens fart. Dessa mått står i relation till vattenlinjelängden, som mäts några centimeter ovanför den verkliga vattenlinjen.

 

Riktiga legendarer
Till de legendariska och mest kända skärgårdskryssarna hör August Plyms SK 150, EBE som förmodligen i våra dagar är bäst känd under namnet Beatrice Aurore. Denna SK 150:a är byggd i enlighet med skärgårdskryssarregeln från 1920. Hon byggdes i Sverige av svenska hantverkare på svenskt varv. Hon är en riktig skönhet som det är ett sant nöje att få se ute på fjärdarna. Till legendarerna hör också Gustaf Estlanders SK 150 med namnet Singoalla, Erik Salanders SK 95 kallad Gerdny, numera Kerma samt SK 75:orna Gun och Kajsa. Återstår bland dem Tore Holms SK 95 Britt-Marie. På grund av en ombyggnation klassas hon dock inte längre som en skärgårdskryssare.

 

En del flyttar hem igen
Skärgårdskryssaren Bacchant SK-75, världens största skärgårds-75:a, tillhör de båtar som åter flyttat tillbaka till Sverige efter att ha vistats i under omkring 40 år i USA. Skeppare som seglat till Västkusten kan med fördel ta in på hotellsmögen.se för lite komfort innan det är dags för seglatsen hem till Östkusten.